Du kanske tänker på den mänskliga hjärnan som ett organ med halvfast konsistens, men i själva verket är den mer som gelé. . Eftersom hjärnan till största delen består av vatten går den inte att trycka ihop. Däremot är den känslig för skjuvkrafter, alltså där krafter verkar i två olika riktningar och ”vrider” hjärnan. Det innebär att den är mycket känslig för rotation.
Vid ett fall slår huvudet oftast snett i marken. Vid själva stöten kan den så kallade tangentiella kraften få huvudet att rotera mer eller mindre, beroende på den yta eller det föremål huvudet slår i. Tyvärr är det här något som vanliga hjälmtester inte försöker efterlikna. I stället testas och godkänns hjälmarna efter att ha släppts vertikalt ner mot en horisontell yta. Det är en metod som mäter energin i en linjär stöt mot hjälmen och huvudet, men inte tar hänsyn till rotationen.
Även om skadornas omfattning styrs av kraften i stöten och var den träffar, finns det flera komplexa faktorer och krafter som påverkar. En sak vet vi: där ett linjärt islag kan orsaka skallfrakturer eller hjärnkontusion kan en rotationsrörelse dessutom orsaka skador som hjärnskakning, subduralt hematom och diffus axonskada.
Termen ”hjärnskakning” används för att beskriva olika symptom som uppstår efter slag mot huvudet. Mekaniken bakom symptomen (t.ex. huvudvärk, yrsel och minnesförlust) är inte helt känd, men många forskare har bekräftat att hjärnskakning orsakas av stötar mot huvudet, inklusive de som uppstår vid rotation.
Subdurala hematom är blödningar som uppstår under skallbenet i den hårda hjärnhinnan – ett tjockt membran av tät, oregelbunden bindväv som omger hjärna och ryggmärg. Blödningen uppstår då huvudet utsätts för snabba rotationsrörelser som översträcker de blodkärl som förser hjärnan med blod.
Diffus axonskada (Diffuse Axonal Injury, DAI) är en skada som uppstår på hjärnans nervcellsutskott när hjärnan deformeras och töjs ut kraftigt. Studier har visat att DAI till största delen orsakas av snabba rotationsrörelser.
Termen ”hjärnskakning” är en bred term som används för att beskriva olika typer av hjärnskador, från en vanlig om än plågsam huvudvärk till mer allvarliga skador. Det är snarare ett sätt att beskriva symptomen än en specifik diagnos. Särskilt i USA drivs för närvarande ett stort antal forskningsprojekt för att ta reda på vad upprepade hjärnskakningar kan få för långsiktiga konsekvenser.