Innovation

  — Hjärnans känslighet mot islag

Hjärnans känslighet mot islag

Du kanske tänker dig att hjärnan har ungefär samma konsistens som gelé. I verkligheten är den mer som vitan i ett kokt ägg eller som smör. Eftersom hjärnan till största delen består av vatten går den inte att trycka ihop och är dålig på att klara skjuvkrafter (krafter som verkar i två olika riktningar – pröva t.ex. att trycka ihop händerna lätt och låta dem glida åt varsitt håll). De här egenskaperna hos hjärnan gör den mer känslig för rotationskrafter än för de krafter som verkar på den när huvudet rör sig linjärt.

Vad får hjärnan att rotera?

När du ramlar är det troligast att huvudet träffar underlaget med ett snett islag. I islagsögonblicket kan den tangentiella accelerationen få huvudet att rotera mer eller mindre, beroende på föremålet/ytan som huvudet träffar. Standardtesterna för hjälmar motsvarar tyvärr inte verkligheten. Hjälmarna släpps vertikalt, vilket ger en linjär rörelse för hjälmen och huvudet i stället för en rotationsrörelse.

 

 

Rotationsrörelse vid islag

De faktorer och krafter som kan leda till hjärnskada är komplexa och beror på islagets läge och kraft. Men vi vet att där en linjär rörelse för huvudet kan leda till en skallfraktur eller kontusionsskada, kan rotationsrörelse orsaka hjärnskakning, subduralhematom (blödning under skallbenet) eller diffus hjärnskada.

 

Hjärnskakning är den vanligaste hjärnskadan, men det är ett vitt begrepp som sträcker sig från visserligen smärtsam men övergående huvudvärk till den andra extremen, kronisk hjärnskada. Främst i USA pågår många forskningsprojekt där man försöker förstå vilka långsiktiga konsekvenser upprepade hjärnskakningar kan få.